2010-11-28

Så in i norden trött






Jag blir så vansinnigt trött på alla människor som tar mig förgiven och som tar det jag gör som givet. Kanske ett återkommande tema just nu men jag funderar mycket på detta och varför människor beter sig på ett visst sätt. Varför finns det såna som jag som bara ger? och sen finns de såna som (ni vet vilka ni är) Ni bara tar, och tar, och tar, när tänker ni ge?

Det var som en god vän sa till mig häromdan, Men Ariane det är dags för att du säger ifrån på skarpen du kan inte ha det så här...då kommer snart den berömda väggen. Men du är för snäll... (JA vafan har jag fötts så här för då...varför är just jag så himla snäll jämt då????) är det nån som kan svara mig på den frågan? Folk tar dig för givet, många tänker ju - Ja men det finns ju alltid en Ariane som fixar allt...Men vet ni vad??? Det finns inte det mera!! ja ni hörde rätt. DET FINNS INTE DET MERA!

Jo det ska jag berätta för er. Jag är trött på och vara snäll, jag är trött på att fixa allt som inte alla andra inte orkar fixa och vet ni vad mer? Jag tänker inte fixa nåt åt någon annan längre. Jag vill inte vara snäll mot de som tar mig förgivet längre. Respektera mig så som jag respekterar er, värnar om er, är rädd om er, är orolig för er, vill er väl och önskar er all välgång.

Vad vill ni med mig, ni respektera ju inte mig, ni lyssnar inte på mig, ni skiter i vad jag säger, enda gången ni är trevliga är när NI vill nåt...men jag vill inte mer, jag orkar inte mer, jag är trött på att bli utnyttjad och förlöjligad, jag förtjänar mer än så.

Vad har ni någonsin gett mig?....vad ? ....

Jag säger inta JA och AMEN längre, den tiden är förbi..

Man får

vad man ger,

och

man ger

bara

vad man

redan har fått.

Karin Boye


Du kommer till en tid i ditt liv när du inser....

Vem som betyder något.

Vem som aldrig gjorde det.

Vem som inte kommer att göra det.

Vem som alltid kommer att göra det.

Så, oroa dig inte för människor i ditt förflutna,

det finns en anledning till att de inte finns med i din framtid


Osnälla Ariane dag 1

2010-11-19

Tiden rinner ut...





Dagarna går evinnerligt sakta när man bara väntar på besked om kommer det att gå bra eller kommer det att gå åt pipsvängen...än vet vi inte. Min lilla (farmor) Oma åkte in för att hon hade fått en allvarlig stroke i tisdags eftermiddag. Var och hälsade på henne i förrgår, det var nog det värsta jag varit med om hittills. Att se henne så hjälplös, så rädd, så oförmögen att kommunicera och så illa däran....min stackars lilla Oma.

själv har jag enorma skuldkänslor jag själv tampas med...över att jag inte har haft tid att ägna mig åt henne mkt den senaste tiden . Hur dum får man vara? Vad är tiden värd idag... inte ett jäkla dugg...den tiden kunde jag ha ägnat åt sånt som inte kommer tillbaka och sånt som verkligen är värdefullt i livet. Nämligen de människor man verkligen älskar eller tycker om, varför slösa tid (dyrbar tid) åt någon eller något som inte är äkta och genuint eller åt de människor som betyder något för mig.

Varför åkte jag inte o hälsade på oftare varför tog jag mig inte tid, varför brydde jag mig så lite...när tiden verkligen nu har hunnit i fatt min Oma. Jo för jag trodde jag hade tid, jag trodde vi hade tid kvar att träffas, att umgås, att vara nära. Nu är hon så långt bort... hur långt vet jag inte än...vi vet inget än....det är det som är jobbigt.

Jag ska hälsa på i eftermiddag igen på CSK jag och min bror Alex ännu en tuff eftermiddag.

Så till alla er som har era mor eller farföräldrar kvar i livet... bry er medan ni kan. Det är mitt råd... och den läxan jag har fått lära mig.

Kämpar...

2010-11-10

Danceforfun: Allvarligt talat...

Danceforfun: Allvarligt talat...: "Höst, vinter eller vad? SÅ tycker jag att vi hade bättre väder för några veckor då jag tog den här bilden lite längre ner på gatan där vi..."

Allvarligt talat...

Höst, vinter eller vad?


SÅ tycker jag att vi hade bättre väder för några veckor då jag tog den här bilden lite längre ner på gatan där vi bor. Det här gråa och ruggiga tar ju helt kål på en. Ibland tror man att man har ngn sorts höstdepp (fast det har jag förstås inte). Nä, jag vill ha tillbaks sommaren (fast inte lika varm som denna var kanske).

I söndags hade vi förmånen att Thomas (10 magrutor) Bentem som kom och hade workshop i streetdance med oss. Vansinnigt kul och inspirerande inte bara som dansare utan även som kollega och vän. Finns tyvärr inte många dansare med hans ödmjukhet och hjärta i den hårda dansvärlden.

Har mött en del såna där dansare som tror att de är störst,bäst och vackrast och jag kan bara säga...det är de INTE. I´ve met a few and they are NOt fun to be around. Konstigt nog så verkar det vara just de dansare som är mest berömda och anlitade som även är de trevligaste och mest underbara människorna. De som är lite halvstoora har så himla höga tankar om sig själva....de har jag lite svårt för ...

Nää nu går det inte längre...jag spricker snart...måste bara....Nope säger inget förrän allt är klart. MEN alla ni dansare kan vänta er en jäkligt fet workshop till våren... I say no more...sssscccchhhh!



Dancezone chillar med Thomas Benstem

Från det ena till det andra...snart drar det ihop sig till vår nya Fashion vs Streetdance show den 11 december på Humleskolan. Vi behöver dock ett bra namn på showen...så tips mottages gärna och ofta.
Det bästa namnet vi har haft hittills var iaf "Dancezone goes Dangerzone" - när vi hade skräck/horror tema, eller hur?

Dagens låt är: Dj´s got us falling in love again - Usher ...för den är så himla go
http://www.youtube.com/watch?v=C-dvTjK_07c&ob=av2e

Allt för idag...men ska försöka uppdatera här lite oftare framöver...hålla er informerade om dansens värld och övriga roligheter i livet.

Dance on... or not!